Den första chocken när jag kom var att jag blev hänvisad att sitta på en hård trästol i dagsalen.Eller först trodde jag juh att jag bara skulle sitta där och vänta medans dom ställde i ordning.Men nej..sen kom de en sköterska och skulle sticka kanylen och då frågade jag henne om de var tänkt att jag ska sitta där hela dagen? Jaaa sa hon..här eller på en stolsgrupp längre fram i korridoren. Jag måste ha sett ut som en fågelholk för hon frågade sen,tror du att du behöver en säng??

De kan du ge dej fan på! Sitta rakt upp och ner i 8 timmar är tungt...speciellt tungt blir de om du under tiden får en HÄSTDOS kortison och cytostatika!

Jag fick en säng..men fick dock ligga kvar i dagsalen.Nåja....man kan inte få allt.

Förmiddagen gick bra.Lite hjärtklappning  och lite skakig av kortisonet men annars helt okej.Men mitt på dagen började jag frysa...och sen fick jag värk i rygg och ben och fötter.Så som jag brukar få när jag får feber.Det var omöjligt att ligga still.Efter en stund började jag få huvudvärk.Och de utveckkades till en huvudvärk från helvetet.Jag bara låg och grät och vred mej i sängen i 2 timmar.De gjorde så fruktansvärt ont.De enda jag fick var panadol 1 g men det hjälpte ju inte alls. Jag var beredd att skrika ge mej en spruta eller nåt bara ni tar bort dethär!Men de gjorde jag inte...jag grät lite till istället.Då kom en sköterska och sa att jag nog kan få stanna där över natten om jag vill.Då förvandlades jag till exorcisten och typ vrålade neeeeeejjj med såndär grov mansröst. Nejnej..jag bara tänkte..sa hon..klappa mej på axeln..sa,gråt inte och gick :) 

Iaf kan jag lungt konstatera att det är bra mycket sämre vård här på neurologiska avdelningen..än de var på canceravdelni gen jag var senast. Här ligger jag för de första i dagsalen..efter att jag tjatat till mej en säng. När jag hade som ondast och bad om medicin..kom dom med medicinen,men inget vatten.Blev inte erbjuden vatten på hela dagen.Tur hade jag med eget.Hade ingen ringklocka utan blev hänvisad att ropa om de var nåt.Mmm...ropa

När jag hade frossa och kröp under de blåa lakanet i sängen..och sa till sköterskan att jag fryser hemskt.Jaa då berättade hon en historia om ett nattskifte då hon fått gå runt med vinterjacka för de var så kallt.Erbjöd hon att hämta en filt? Nej...

Nåja...inget man dör av. Men ändå.Vid 5 började huvudvärken lätta..och jag åkte hem.Trött..matt och hela kvällen hade jag sockerdricka i ena kinden,mot munnen.Nåt nytt som inte hänt förut. Det var sammandraget för den dagen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet...ett märkligt fenomen. Jag som tycker om att ha kontroll, känner mej just nu lite vilsen. Samtidigt som jag känner en lätt stress över att livet faktiskt inte är evigt. Det har jag väl aldrig trott heller såklart.. Men just nu är de extra påta...

Ett år sedan jag skrev senast.. Men som jag sagt tidigare är de ett gott tecken, de betyder att min sjukdom fortfarande håller sej lugn och jag mår rätt så bra. Min senaste MRI visade fortfarande ingen sjukdomsaktivitet och det tackar vi för.   Å...

Julen är snart förbi och snart får vi fira in ett nytt år. Ett nytt år som förhoppningsvis börjar med att vi så småningom får flytta in i vårat hus  . Det ser jag framemot, få flytta in, bo in sej, och bara vara. För nu ÄR de rätt intensivt och gansk...

Idag ringde neurologen och meddelade resultatet av min magnetröntgen jag gjorde förra veckan, och den visade INGA nya förrändringar i hjärnan! Still going strong med andra ord.    Och gissa hur glad jag blev när läkaren som ringde pratade flytande ...

Jag har sagt förut att tystnad och avsaknaden av inlägg på bloggen är en bra sak. De betyder att jag mår bra. Jag har mått bra länge nu. Jag mår fortfarande bra. Men som alltid när de är nåt på gång så vill jag skriva ner det. Mest för min egen s...